%0 Journal Article %1 Sundeen_2020 %A Sundeen, Johan %A Blomgren, Roger %D 2020 %I Scandinavian University Press / Universitetsforlaget AS %J Nordisk kulturpolitisk tidsskrift %K library science sweden %N 02 %P 159--179 %R 10.18261/issn.2000-8325/2020-02-06 %T Offentliga bibliotek som arena för aktivism %U https://doi.org/10.18261%2Fissn.2000-8325%2F2020-02-06 %V 23 %X Föreliggande artikel belyser formeringen, och gestaltningen, av aktivistiska idéer inom bibliotekssektorn på 1970- och 2010-talen. I fokus står socialistiska och identitetspolitiskt laddade övertygelsers betydelse för uppfattningen av professionsidentitet och professionspraktiker. Undersökningens huvudsakliga primärmaterial består av artiklar från den socialistiska periodiska publikationen Bibliotek i Samhälle (bis), vilken karakteriseras som en korsning av en facktidskrift och en politisk bulletin. Publikationen är organ för den år 1969 grundade föreningen Bibliotek i Samhälle (BiS). Denna alltjämt livaktiga organisation kan ses som den tydligaste representanten för en politiserad yrkesfilosofi inom den svenska bibliotekssektorn. Artikeln har både en empiriredovisande och analytisk ambition. Mot bakgrund av tidsandan och en allmän vänsterpolitisk fond under respektive decennium diskuterar och problematiserar vi konsekvenserna av aktivistiska idéer på ideal om demokrati och yttrandefrihet. Vi behandlar också frågan om dessa värderingars betydelse för den offentliga sektorns politiska legitimitet. Artikeln undersöker vidare hur bestämda narrativ har inkluderats respektive exkluderats i aktivistiska föreställningar om yrkesidentitet och yrkespraktiker. Vi identifierar och diskuterar uttryck för kontinuitet respektive förändring. Under 1970-talet var marxistiska föreställningar om klasskamp och samhällsomstörtning vägledande för det identitetsbärande materialet i tidskriften bis. I en betydande utsträckning har klassiskt socialistiska begrepp emellertid senare ersatts av värdeord som antirasism, icke-diskriminering och identitetspolitik. Artikelns teoretiska verktyg utgörs av fyra idealtypiska professionella identiteter: Den byråkratiska, den professionsetiska, den aktivistiska och den entreprenöriella typen. På grundval av ett fylligt empirisk material visar vi att aktivistiska bibliotekarier har artikulerat föreställningar om bibliotekarieyrket som en grindvakt, detta inte minst med avseende på urvalet av litteratur vid bibliotek. Föreliggande artikel vill berika vår förståelse av vad som i tidigare forskning karakteriserats som det politiska biblioteket; ett begrepp som är rotat i 68-vänsterns föreställningsvärld. Nyckelord: Aktivism, bibliotekspolitik, bibliotekarieprofessionen, yttrandefrihet, demokrati, socialism, offentliga tjänstemän, radikala biblioteksorganisationer, identitetspolitik, tidsanda

@article{Sundeen_2020, abstract = {Föreliggande artikel belyser formeringen, och gestaltningen, av aktivistiska idéer inom bibliotekssektorn på 1970- och 2010-talen. I fokus står socialistiska och identitetspolitiskt laddade övertygelsers betydelse för uppfattningen av professionsidentitet och professionspraktiker. Undersökningens huvudsakliga primärmaterial består av artiklar från den socialistiska periodiska publikationen Bibliotek i Samhälle (bis), vilken karakteriseras som en korsning av en facktidskrift och en politisk bulletin. Publikationen är organ för den år 1969 grundade föreningen Bibliotek i Samhälle (BiS). Denna alltjämt livaktiga organisation kan ses som den tydligaste representanten för en politiserad yrkesfilosofi inom den svenska bibliotekssektorn. Artikeln har både en empiriredovisande och analytisk ambition. Mot bakgrund av tidsandan och en allmän vänsterpolitisk fond under respektive decennium diskuterar och problematiserar vi konsekvenserna av aktivistiska idéer på ideal om demokrati och yttrandefrihet. Vi behandlar också frågan om dessa värderingars betydelse för den offentliga sektorns politiska legitimitet. Artikeln undersöker vidare hur bestämda narrativ har inkluderats respektive exkluderats i aktivistiska föreställningar om yrkesidentitet och yrkespraktiker. Vi identifierar och diskuterar uttryck för kontinuitet respektive förändring. Under 1970-talet var marxistiska föreställningar om klasskamp och samhällsomstörtning vägledande för det identitetsbärande materialet i tidskriften bis. I en betydande utsträckning har klassiskt socialistiska begrepp emellertid senare ersatts av värdeord som antirasism, icke-diskriminering och identitetspolitik. Artikelns teoretiska verktyg utgörs av fyra idealtypiska professionella identiteter: Den byråkratiska, den professionsetiska, den aktivistiska och den entreprenöriella typen. På grundval av ett fylligt empirisk material visar vi att aktivistiska bibliotekarier har artikulerat föreställningar om bibliotekarieyrket som en grindvakt, detta inte minst med avseende på urvalet av litteratur vid bibliotek. Föreliggande artikel vill berika vår förståelse av vad som i tidigare forskning karakteriserats som det politiska biblioteket; ett begrepp som är rotat i 68-vänsterns föreställningsvärld. Nyckelord: Aktivism, bibliotekspolitik, bibliotekarieprofessionen, yttrandefrihet, demokrati, socialism, offentliga tjänstemän, radikala biblioteksorganisationer, identitetspolitik, tidsanda}, added-at = {2021-02-16T21:39:44.000+0100}, author = {Sundeen, Johan and Blomgren, Roger}, biburl = {https://www.bibsonomy.org/bibtex/2cad1b9de8ef3604359ec46c63df38f1f/mikaelbook}, description = {Offentliga bibliotek som arena för aktivism - Nr 02 - 2020 - Nordisk kulturpolitisk tidsskrift - Idunn}, doi = {10.18261/issn.2000-8325/2020-02-06}, interhash = {915ed7a15160d668100811db752f2498}, intrahash = {cad1b9de8ef3604359ec46c63df38f1f}, journal = {Nordisk kulturpolitisk tidsskrift}, keywords = {library science sweden}, month = dec, number = 02, pages = {159--179}, publisher = {Scandinavian University Press / Universitetsforlaget {AS}}, timestamp = {2021-02-16T21:41:24.000+0100}, title = {Offentliga bibliotek som arena för aktivism}, url = {https://doi.org/10.18261%2Fissn.2000-8325%2F2020-02-06}, volume = 23, year = 2020 }